Bortskämda par

Vi är inte speciellt bortskämda i vårt äktenskap. Jag kommer på mig själv med att gå från det vrak jag var imorse när jag vaknade, utan att direkt ha sovit alls, till en starkade och betydligt gladare person efter ett samtal med min man. Vi fick till en kvart på telefon och det bröts bara en gång. Aldrig kunde jag tro att det skulle vara en definition av lycka i ett förhållande. Att jag för snart 40 månader sedan, den dagen vi sa "ja" till varandra, skulle kunna leva med att inte se in i hans ögon varje dag. Att inte känna hans händer mot min hud alla nätter. Att jag skulle falla utan att han fångade mig och att jag skulle slå sönder mig utan att han vårdare mina sår, tröstade och fick mig att läka.
Det går. Det är inte lätt men det går.
 
Jag ser på er som klagar på varandra över en soppåse, över lite grus i hallen och över att tvätten inte sorterats i rätt färgskala. Ni är osams om att han hänger med grabbarna en kväll i månaden eller att hon snackar i telefon för mycket om kvällarna. Någon kanske jobbar över och då blir det ett jävla liv. Någon kanske tar en tupplur på eftermiddagen om helgerna eller helt enkelt kanske inte orkar laga middag.
 
Vad ni än har för anledningar till småtjaffs så har ni dem för att ni ses för ofta. Ha i tankarna nästa gång ni höjer rösten mot er partner eller spydigt slänger ur er något för den andre att träffas av, att jag avundas er varje dag.
1 Tompa :

skriven

Köper inte ditt resonemang, lever ett liv med min käresta 24-7 och det är magiskt
bonusfarsan

Kommentera här: