Shout out

Nu gör jag det igen. Åker till stan en helg när jag egentligen skulle kunna åka alla andra dagar. Dock ska jag träffa en vän som inte kan alla andra dagar. Jag ursäktar ofta mig själv, för mig själv, när jag gör något dumt - det är nästan ännu dummare!
 
Jag ska även passa på att shoppa till min son, ungen som nästan har samma storlek som jag nuförtiden. Han behöver inte följa med och testa för jag kan pröva på mig själv.
Lola däremot får följa med, eller får och får, hon måste. Jag hoppas att kunna tajma hennes sova middag lagom till entren på barnavdelningen, kompisdejten får hon gärna vara med på. Hon är verkligen i den åldern där vagnen är den sista platsen på jorden hon väljer och samtidigt för liten för att varken lyssna eller förstå.
Går jag åt ett håll springer hon åt andra.
Det är en rolig ålder men krävande, på helspänn från morgon till kväll. Jag är glad att jag har så mycket tid och trots att även jag kan drunkna i måsten så kan jag inte ens jämföra mig med många andra.
 
En shout out till alla föräldrar som meckar ihop sina familjer, oavsett form.
Det var ju inte så att vi fick nån bruksanvisning direkt.
 
 
Lola bloggar lite hon också

Kommentera här: