Det svänger fort
Tidigare idag firade jag färdigställandet av min första psykologi uppgift, en dag sen men den blev bättre än jag trott. Jag klickade runt på en hemsida och beställde lite kläder, åtta till barnen - en till mig. Det är så det brukar bli men jag gillar välklädda ungar så det är okej. Jag kände inspiration och motivation. Det här med att plugga kanske inte är så hemskt ändå ...
Nu fick jag resultatet av förra kursen och jag sörjer. Ett B, ett bra betyg, men jag hoppades på ett A så nu vill jag återkalla hela jävla ordern och kasta datorn ut genom fönstret samtidigt som jag gråtande trycker i mig en Maraboukaka. Allt känns för svårt, för tråkigt och för jobbigt. Som tur är har jag ingen choklad hemma och datorn är inte min. Jag vill ge upp.
Jag glömmer helt varför jag började studera från första början och viktigast av allt, varför jag fortsatt. Innan Lola har dagisplats och nästa mammaledighet inleds kan jag inte börja jobba. Föräldrapenningen är det inte mycket kvar av och vi har dubbla hem och tre barn. Något måste jag göra för att dra in pengar och en dröm om ett författarskap blir man knappast mätt av. Studiestödet är det samma varesig du får A eller E! Nu får jag skärpa mig.