Ego * 4
Tv4 nyheterna börjar på tok för sent. Det är inte ofta jag hinner läsa en bok och artiklar kan jag välja bort just av anledningen "för lång". En och annan blogg blir det ibland och kommer jag över en tidning i ett väntrum kan jag bläddra igenom den mest för att titta på bilderna. Poddar däremot, det har blivit min nyhetskanal. Jag har ett gäng jag följer slaviskt och har ni tips på era favoriter så dela gärna med er.
Ett ämne jag fastnade för (i senaste avsnittet av Fredagspodden) var boken om kvinnorna som väljer barnlöshet. Jag vill minnas att den heter "Ingens mamma" och jag vill understryka nu att jag inte har läst denna utan bara hört Hannah och Amanda prata om boken, recensionen och ämnet i sig.
Jag känner mig ganske likgiltig till valet av att skaffa eller inte skaffa barn. För de allra flesta är det ju inte ens ett aktivt val. Först som gravid av misstag tar man ställning, om man nu ens kan få barn. En del som väljer att skaffa kan inte ens. Som jag sa så tycker jag att alla kvinnor och män har rätten att göra som de själva vill och jag dömmer ingen, varken 10 barns familjen eller de helt utan.
Däremot kan jag störa mig lite på att det ska ses som modigt att välja bort barnen för karriären. Modigt kanske att våga stå för sitt val men inte modigt att försumma en sak för en annan. Ser såklart inget mod i att "bara" skaffa barn heller, det verkliga modet ser jag i dem som inte nöjer sig med det ena utan kastar sig ut och sträcker sig efter allt. Både barn, familj och karriär. Där kan vi snacka läskigt påriktigt.
En annan anledning som jag kan tycka är lite orättvis är när kvinnor (ja, det är oftast vi som påstår detta) säger sig vara för egoistiska för att få barn. Jag förstår hur de menar men först som mamma kan jag också förstå hur fel de har. Jag skulle kunna få hur många barn som helst - bara av egoistiska skäl.
Att älskas som man som mamma gör av ett barn är den mest egoistiska känsla i världen. Att ha någon helt beroende av bara dig är en ego boost utan dess like. Att sedan vara bunden till någon är såklart frihetsberövande men ingen ego-känsla i världen går upp mot den att bli förälder, att skapa en familj och att i framtiden ha någon eller några som, förhoppningsvis, är dig evigt tacksam för allt skit du stod ut med och i gengälld tar hand om dig när du inte själv kan. Jag är ego * 4!
skriven
Jag vill verkligen kunna balansera karriär med att ha barn. Jag vill inte ha L på förskolan från 7-18. Jag vill va med honom. Men jag har också ett behov att få bara vara jag och få bekräftelse som S inte bara som mamma. Kan få sån ångest över att jag vill både och, och inte vet hur jag ska lyckas balansera det. Men det löser väl sig.