Midnight memories

Dagar och stunder att se fram emot, jag lever för dessa och har nu bockat av den ena efter den andra. Halva tiden av graviditeten har passerat, vi vet att vi väntr en liten flicka och min äldsta dotters bästa kompisar har fått varsin biljett till One Direction´s konsert i sommar så de kan följa med oss. Dessa tre stunder har jag trånat efter i evigheter känns det som och det är inte utan ett litet hugg i hjärtat jag placerar dem från facket jag blickar fram emot till minnena för livet. Jag är stolt över att jag kunde vara där och då och njuta fullt ut. I biljett-fallet är jag mest stolt över att jag kunde hålla käft i ett halvår utan att försäga mig.
 
Men nu då? När stunderna ligger där så fina i sitt fack. Dagarna vars sol gått ner och en ny inleds. Då behövs nya mål och färsk strävan att bedöva det svåra med när livet tar emot.
Vi har bokat en resa till solen. Om en månad åker vi och jag ska fantisera om veckan vi kommer att uppleva tillsammans varenda dag tills dess. Det leder ofta till skyhöga förväntningar, omöjliga för någon eller något att leva upp till, jag vet det. Men skulle resan då bli helt åt helvete så var den värd det hela månaden innan i alla fall.
 
Söndagsångesten kan slänga sig i väggen idag, imorgon åker vi med honom till Karlsborg!
1 S:

skriven

De där jäkla förväntningarna.. Är också expert på att skaffa mig skyhöga sådana..
Tror ändå att er resa kommer bli grym. Jag önskar att vi haft pengarna att dra innan jag gick in i 3.e trimestern. Hade varit sjukt skönt..

Kommentera här: