SoldatensFru

Om en månad är de äkta makar. Jag kommer inte att vara där på den offeciella bröllopsdagen då den utspelar sig på en liten grekisk ö och jag befinner mig i vecka 38. Jag kommer inte kunna hylla dem just den dagen mer än över telefon men sedan dagen de träffades har de haft min välsignelse.

 

Eller rättare sagt, till och med innan de träffades. Ni förstår, kärlekssagan de två delar började långt innan de träffades. De var då båda i andra relationer, i andra äktenskap. De såg in i andra ögonpar som såg tillbaka, men som inte såg dem för dem de var. De var fel. Men de bröt upp och de sökte och de fann. Och aldrig förr har det blivit så rätt.

 

Jag vill hedra de som vågar, inklusive mig själv. Oavsett förpliktelser och barn och lån och gemensamma framtidsplaner. Jag säger inte att man ska ge upp direkt och springa för livet men när försöken inte räcker, när ansträngningarna inte duger, när kärleken gör mer ont än gott... Gör om, gör rätt.

 

Min mamma gifter sig i sommar, de må vara för andra gången men det är inte mindre äkta för det. Kanske till och med mer, för denna gång vet hon vad hon säger ja till och med vem hon är beredd att göra den resan, dela resten av sitt liv med. Alla borde kanske gifta sig två gånger, vissa med samma som första gången, andra med någon ny.