Känslor och Italien

Det finns så många nackdelar med att vara en känslig person. Oftast som alltid lider jag av hur mycket jag känner. Oro, sorg och ångest kan ta över min hela värld, sluta sig över mig likt väggar och tak som sakta rör sig tightare omkring mig. I tunneln som bildas av de dåliga känslorna finns inget ljus utan jag blir blind för lösningar. Blind blir jag även för mina bra sidor och min förmåga att känna precis lika starkt när någonting underbart inträffar.

Och så gör de det. Inträffar något underbart alltså. Och jag vill spricka av lycka. Plötsligt kan jag flyga, se solen genom molnen och regnbågen i det värsta regnoväder. Jag älskar allt och alla med en kärlek som liknar en nyförälskads. Jag vill leva i all oändlighet.

Min mans föräldrar både ville och kunde passa barnen några dagar under den vecka som vi har ledigt ihop. Vi hittade helt löjligt prisvärda flygstolar till Milano med avgångstider så perfekta att vi kunde skräddarsytt dem själva. Och så hotellet, (jag måste nästan börja lägga upp bilder...) så vackert att jag började gråta när jag hittade det och insåg att vi faktiskt kommer att bo där inom kort. Varje sekund under den kommande månaden kommer jag att drömma om Comosjön!
1 Catja:

skriven

Åh där har jag varit. Väldigt vackert

Kommentera här: