Allt på en gång

Jag sitter och väntar på min Historia lärare för en muntlig redovisning via Skype. Han är uppenbarligen sen och jag sitter med puls på max då Lola är placerad i soffan med en liten skål torkad frukt som muta för att sitta still framför bolibompa. Den tar nog snart slut och då kommer min röst från köket vara mer intressant än allt annat.
Jag vill inte redovisa med henne i knät, inte heller hängande i byxbenet för den delen.

Maten i ungnen är klar när som helst också, lite allt på en gång blev det just nu. Vi tog en promenad på eftermiddagen, jag och Lola. Det där med att leka hemma tröttnar hon ganska så snabbt på efter hon vaknat och ätit mellis. Jag önskar jag kunde göra om morgonrutinen igen då och gå och träna. Hon älskar MiniSats och jag älskar gymmet, det gör oss båda gott.
 
Öppna förskolan finns ju såklart också. Inte en enda gång har jag varit där med henne. Med de stora barnen gick jag ibland. Jag ska erkänna en sak, jag vågar inte gå dit.
När det kommer till nya ställen, där jag inte hittar alls, är jag en riktig fegis. På restauranger med min man brukar jag tvinga honom att gå på toaletten först så att jag slipper fumla runt och leta.
Imorgon ska jag i alla fall övervinna min fobi och gå, dock med en kompis att hålla i handen.