Den värsta tiden på den bästa dagen

Tiden tar ju aldrig slut.
Ju fler gånger jag ser på klockan ju färre minuter passerar. Börjar jag med middagen nu hinner den kallna innan han är hemma. Jag vill aktivera mig för att glömma bort tiden som återstår men Lola vill inte göra annat än vara nära, helst på.

Meddelandet att han var på väg kom så mycket senare än det brukar. Hela förmiddagen hade jag hoppats och trott det motsatta och besvikelsen skaver än.  Fredagar är ändå min bästa dag men det är den längsta också och det är tyvärr inte alla stunder som gör dagen värd sin placering. Dessa timmar, när eftermiddag blir till kväll, skulle platsa bättre på en måndag.