Vårens första dag
Helgerna går för fort. Vi gör inte mycket mer än bara umgås men ändå försvinner tiden likt sand genom våra fingrar. Jag vill känna sand mot min hud, värme utifrån och in och jag vill inte att nästa vecka ska börja med en måndag. Det är mycket roligt som komma skall denna vecka men allt det bästa är i slutet.
Då är det helg och vi återförenas ännu en gång, alla våra barn är närvarande och jag fyller år. Precis som när jag var liten är det fortfarande den bästa dagen på hela året. Som yngre vägrade jag faktumet att jag fyllde år på vintern och kallade därför min födelsedag (17/1) för vårens första dag. Då hängdes vinterjackan längst in i garderoben och skinnjackan tog plats på kroken i hallen. Fy fan vad jag frös, men det var värt det.
Det var några år sedan jag gjorde så nu.
Veckan inleds i vanlig ordning med att han åker tidigt imorgon bitti. Lyckas jag sova är det den bästa av den sämsta starten. Råkar jag vakna låtsas jag sova för att slippa se honom gå. Jag känner kyssen oavsett men jag slipper möta blicken full av skuld. Och jag slipper säga hejdå.