Ska vi slå vad?

Fan va det är svårt att få rätt temperatur i badrummet när man badar. Jag vill ha riktigt hett vatten men hatar att bli svettig om huvudet. Det måste alltså vara kallt i rummet men jag vill helst stänga dörren om mig för att verkligen känna att jag är ifred. Och så är det de där med fötterna som alltid är så kalla att till och med ljummet vatten får dem att svida.

Nu ligger jag här i alla fall. Och om temperaturen är mitt största problem vill jag anse att den här kvällen varit hyfsat bra. Jag tog en dag utan studier idag och jag tror att jag gör detsamma imorgon. För även om denna dag varit fin vill jag inte att den ska vara den bästa jordgubben. Jag vill ha den imorgon när vi ska vara tillsammans, fira 50% av graviditeten och få veta könet på vårt nya, och definitivt sista, barn.
Det är plågeri att ha ultraljud på eftermiddagen!

Efteråt vill jag köpa ett babyplagg i rosa eller blått. Även om vår dotter har majoritet av blå kläder i sin garderob, och snudd på inget rosa, så är det en rolig grej att slå in det yttepyttiga i ett paket och låta de stora öppna för att få reda på könet. De har fått betänketid till imorgonbitti men sen gäller det att satsa. Finns det en anledning att tävla och slå vad gör vi det gärna.
Jag tror på en flicka trots att mina odds är ganska dåliga. Av tre möjliga har jag haft tre fel såhär långt.
Vill ni vara med och gissa?

Oavsett får ni en glassig puss!

Erkännandet

Min son har många långa upplägg om varför han önskar sig en lillebror istället för en syster. Om jag inte kännt honom så bra hade jag köpt dem alla men jag ser på honom varje gång han tar upp ämnet att det är något som inte riktigt stämmer ...
Efter argument om att han redan har systrar och att samtliga kusiner är tjejer förstår jag honom såklart, han är tio. Teoretiskt sätt vet han att man inte kan välja och inte heller byta ut det man redan har.
 
Idag sitter han med Lola i knät och målar i hennes nya målarbok. Han hjälper henne med allt hon ber om och behandlar henne med all den respekt hon inte ännu är medveten om att hon förtjänar. Han ser på henne som han ser på ingen annan och när han ser att jag ser så säger han det:
"Jag vill ha en kille för ingen tjej kan någonsin bli så bra som den här".
 
Jag ler och gråter av lycka. Jag förstår hans rädsla mer än någon annan för jag känner exakt likadant.



 

Min hand i din

Jag har ju hela glömt bort att berätta om det storslagna som hände häromdagen. Graviditetens typ första steg framåt, inskrivning på MVC. Min man var med men så var även vår dotter så hans uppmärksamhet gick till henne. Fler gånger än så kommer han nog inte kunna närvara på grund av sitt jobb men jag får väl anse mig van vid det här laget. Vi har fått tid för första ultraljudet också, vi hoppas båda på att kunna byta den till en som passar bättre. En måndag morgon eller en fredag eftermiddag står på önskelistan då dessa tider är de enda han kanske kan lösa, komma senare eller gå tidigare.

Ibland går jag in i perioder då jag ständigt förväntar mig det värsta. Min osvikliga tur finns alltid hos mig men den täcker inte allt. Det är mer som en försäkring som i slutändan ställer allt tillrätta. Olyckorna kommer längst vägen oavsett. Just nu är en sådan period, jag vet inte varför men bebisen i magen bidrar en aning kan jag tänka.
Jag vill bara se att allt är bra därinne. Är det inte det hoppas jag att min hand vilar stadigt av trygghet i en annan.