Första julen ut

Idag firas första julen, den med min familj och därför den riktiga anser jag. Det är stökigt och rastlöst redan och nu gäller det att slå ihjäl timmarna fram till paketöppning. Det är nästan så att till och med jag tycker att det är lite synd att inte snön ligger vit på marken. En utflykt till en pulka backe hade varit en perfekt aktivitet för samtliga idag. Istället får vi leta upp en öde skolgård eller stängd dagis park för att leka i geggan några timmar utan täckbyxor, än så länge det enda jag kan komma på att vi glömt.

Sen ska det rimmas som aldrig förr!

Lika många jular som familjer

Med splittrad familj firas många jular. Om en vecka är vi på väg från den som jag ser som min riktiga till den som infaller den tjugofjärde. Den riktiga för mig är den som firas med min ursprungliga sida av familjen, hos mamma men framförallt med min syster och hennes dotter. Att inte Kalle Anka visas klockan tre just den dagen spelar ingen roll, vi skulle somnat med våra huvuden på varandras axel ändå.
 
De få traditioner vi har runt denna högtid har vi skapat som vuxna, jag kan inte minnas en enda jul som barn. Jag väljer att tro att det beror på att vi alla var sams på julen. De starka minnen jag har inom mig är nämnligen inte så. Jag minns det som inte fastnade på bild, det ingen ville ta kort på och det ingen pratade om i efterhand.
 
Mina barn firar ännu fler jular än jag då de spenderar varannan hos sin pappa också, med hela hans släkt. Hos samtliga finns olika traditioner, olika vanor och olika stämning. Jag hoppas de sparar det bästa minnet från alla och kan bilda sina egna jular i framtiden.
 
Hur firar ni?