Systerskap och drömmar

En sån där dag som bara inte får ta slut. Förutom samtalet som kommer att vara vårt sista på ett par dagar har denna lördag varit fulländad som gift, ensamstående, gravid, trebarnsmamma. Alla barn har överträffat sig själva och jag har fått betydligt mycket mer tid än vanligt men min syster. Vi har kunnat prata utan att vara föräldrar. Alla ni med barn vet vad jag menar nu. De få stunder när man plötsligt bara kan vara sig själv, inte mamma, bara jag.
 
I stundens hetta planerar vi för framtiden, den närmsta och den om länge. Resor vi ska göra och relationer vi vill uppnå. Jag är som lyckligast när jag får planera, långt ifrån alltid blir det något av alla planer men det kvittar. Ibland blir det av och då är det värt. Oftast uppskattar jag ändå resan som mest innan den bär av. I datorn, på pappret och i tankarna är upplevelsen som bäst. Då är allt möjligt och flyter på perfekt. När verkligheten sen spelar in adderas människor i olika storlekar och då spricker bilden av perfektion. Då tar drömmen slut, uppvaknandet tar över och verkligheten hälsar på. Men fram till dess finns drömresor utan gränser.

Erkännandet

Min son har många långa upplägg om varför han önskar sig en lillebror istället för en syster. Om jag inte kännt honom så bra hade jag köpt dem alla men jag ser på honom varje gång han tar upp ämnet att det är något som inte riktigt stämmer ...
Efter argument om att han redan har systrar och att samtliga kusiner är tjejer förstår jag honom såklart, han är tio. Teoretiskt sätt vet han att man inte kan välja och inte heller byta ut det man redan har.
 
Idag sitter han med Lola i knät och målar i hennes nya målarbok. Han hjälper henne med allt hon ber om och behandlar henne med all den respekt hon inte ännu är medveten om att hon förtjänar. Han ser på henne som han ser på ingen annan och när han ser att jag ser så säger han det:
"Jag vill ha en kille för ingen tjej kan någonsin bli så bra som den här".
 
Jag ler och gråter av lycka. Jag förstår hans rädsla mer än någon annan för jag känner exakt likadant.



 

Syster

Jag slänger igen dörren och nästan skuttar iväg. Sen jag vaknade imorse har jag längtat. Nu står jag på perrongen och inväntar henne. Det spritter i hela kroppen på mig och just idag är jag tacksam över att jag inte gör liknade saker så ofta.

Jag hoppas mer och mer på en liten tjej i magen. En lillasyster till Lola.

Nu kommer hon. Min allra bästa vän!